MALIN HOLMBERG

Will Stop Loving Yo

source: malinholmberg

Malin Holmberg is a visual artist living and working in Stockholm, Sweden. Educated at the Royal Institute of Art in Stockholm (MFA 2004-2009), Pernby’s School of Painting in Stockholm (2002-2004) and “Färg och form” (Color and Shape) in Norrtälje (2001-2002).

Born 1978 in Hovmantorp in the south of Sweden.

“For a long time I was sort of offended by being referred to as a “Painter” and preferred the title “Artist” as I felt that gave me a greater freedom in doing whatever I wanted to do. Neverthess, I do love color, and the physical feeling and texture of paint itself. Today I smile to myself, and recall that rather narrow minded view I used to have of what painting is and recall my own road toward realizing how extremely important space,room, action and story also is to me. Of course I’m not the first artist to work in an expanded idea of what painting is, but if you call me a Painter today – I will proudly say Yes! I will paint on anything, anywhere, in any way I find suitable!”

Malin Holmberg, 2013.
.
.
.
.
.
.
.
source: wanas

Malin Holmberg deltog i projektet En Annan Väg som var en del av utställningen WANÅS 2010. Projektet var ett treårigt samarbete mellan Stiftelsen Wanås Utställningar och Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Efter ingående studier av resandet som konstnärlig handling, genomförde 16 studenter och två lärare under hösten 2009 varsin långsam färd från Stockholm till Wanås utan artificiella drivmedel. De flesta cyklade; några red eller seglade. Holmberg valde att gå, vilket tog henne 39 dagar.

Holmberg fann inspiration till sin resa hos mayakulturen som använde turkosblått som symbol för en ”femte riktning” samt för att måla offergåvor med. Holmberg försökte under sin vandring att hitta färger för sina egna riktningar och förflyttningar: ”Jag gick genom färgerna, jag gick under färgerna, jag gick mot, från och vid sidan av färgerna.” Under vandringen utförde hon en målning för varje dag och registrerade på så sätt de färgförhållanden hon upplevde.

Till utställningen WANÅS 2010 skapade alla deltagare i En Annan Väg nya verk som utgick från resorna eller upplevelserna av dem. Holmberg valde att göra en målning i gult direkt på fem träd som växer i en cirkelformation i södra delen av Parken. Hon målade även marken som förbinder träden och förvandlade platsen till ett rum, som en kultplats. Verket ligger nära en ek från 1400-talet där svenskar, enligt sägnen, hängde snapphanar i avskräckande syfte. Holmberg berördes av denna en gång så brutala plats som nu blivit en naturlig mötespunkt i Parken.
Malin Holmberg participated in the project Another Way. The project was a three-year collaboration be- tween The Wanås Foundation and the Royal Institute of Art in Stockholm. After thoroughly researching travel- ling as an artistic action, 16 students and two teachers each undertook a journey without artificial fuels from Stockholm to Wanås in the fall of 2009. Most of the participants travelled by bicycle; a few went on horse-back or sailed. Holmberg walked, which took her 39 days.

Holmberg found inspiration for her journey in the Maya culture that used turquoise blue as a symbol for a “fifth direction”, and for painting votive gifts. Along the route Holmberg attempted to find colours for her own directions and movements: “I walked through the colors, I walked under the colors, I walked towards, from and around the colors.” On her journey, she made one painting for every day, as a means of recording the colour relationships she experienced.

For the exhibition WANÅS 2010, all participants in Another Way created new works based on their journeys or experiences from them. Holmberg opted to paint in yellow directly on five trees growing in a circle in the southern part of the Park. She also painted the ground between the trees and thus transformed the place into a defined room, like a cult site. The work is near a 15th century oak where the Swedish authorities, according to legend, hung captured Snapphane fighters.2 Holmberg was affected by the brutal history of this site that has now become a natural meeting place in the Park.